Valborg, eller Valborgsmässoafton som det formellt heter, firas främst i norra Europa där traditionen har sina starkaste band. Det är en högtid som markerar vårens ankomst och som har rötter långt tillbaka i tiden.
I år infaller Valborgsmässoafton på en onsdag, vilket ger möjlighet till en förlängd helg för många. Med tanke på röda dagar 2025 kan man få en fin långhelg genom att ta ledigt fredagen den 2 maj, eftersom första maj är en röd dag som infaller på en torsdag.
Länder som firar Valborg
Valborg firas i flera länder i Europa, men traditionerna varierar. I Sverige är det en av våra mest älskade traditioner med majbrasor, körsång och firande av studenterna. Men vi är långt ifrån ensamma.
I Finland kallas högtiden ofta för “vappen” och räknas som en av landets största högtider. Firandet är glatt och liknar ofta karneval med ballonger, serpentiner och skummande drycker. Många finländare bär studentmössa både på valborgsmässoafton och första maj.
Tyskland är faktiskt ursprungslandet för vår valborgstradition. Där kallas högtiden “Walpurgisnacht” eller “Hexennacht” och kom till Sverige under medeltiden. I Tyskland reser man majstänger som liknar svenska midsommarstänger och dansar runt dem i vad som kallas “tanz in den mai”.
I Tjeckien har man en tradition som kallas “Pálení carodejnic” där man bränner vad som ska likna en häxa i bålet. Folk samlas runt stora brasor för att grilla korv och dricka öl, allt för att fira att onda vinterandar lämnar och att våren är här.
Estland firar “Volbriöö” med stora brasor, mycket att dricka och dans runt elden. Särskilt stort är firandet i universitetsstaden Tartu. Liksom i Sverige handlar det om att välkomna våren.
Även i Lettland, Slovenien, Nederländerna och Åland firas Valborg på olika sätt. Traditionen har spridit sig genom århundradena men behållit sin grundläggande funktion som en vårfest.
Valborgstraditionens historia
Valborg har en intressant historia som blandar förkristna traditioner med kristna inslag. Högtiden grundar sig på en förkristna högtid från Tyskland, men har senare kommit att kopplas till kulten av den heliga Valborg.
Valborg blev helgonförklarad den 1 maj, och genom denna omständighet förbands hennes namn med de förkristna germanska vårfester som hölls denna dag. I den kristna tolkningen trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten mellan den 30 april och 1 maj red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna.
För att skrämma bort häxor och onda andar tände man eldar på höjderna. Men i modern tid har denna koppling till häxor och onda andar försvunnit för de flesta. Idag står valborgsfirandet oftare som en symbol för våren och ljuset.
Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Denna symbolik passar väl in i både den förkristna och den kristna traditionen.
Valborgsmässoafton infaller på solens “kvartspunkt” i solhjulet, det vill säga mitt emellan vårdagjämning och midsommar. Det är en tid då naturen vaknar till liv efter vintern, vilket gör det till en naturlig tidpunkt för en vårfest.
I Sverige har Valborg firats sedan lång tid tillbaka och är en av våra mest uppskattade traditioner. Särskilt för studenter är det en viktig dag då man sätter på sig studentmössan och sjunger in våren tillsammans.