Jakten på världens längsta orm har fascinerat forskare och naturentusiaster i generationer. Titeln “världens längsta orm” är en ständig tävling mellan nätpyton (Python reticulatus) och grön anakonda (Eunectes murinus), där båda arterna uppvisar extraordinära dimensioner.
Nätpytonens dominans
Nätpyton håller det officiella rekordet för längd med ett exemplar på tio meter, dokumenterat på Sulawesi 1912. Arten är känd för sin förmåga att svälja stora byten hela, inklusive vilda svin och mindre hjortdjur.
Anakondans mäktiga proportioner
Den gröna anakondan dominerar i vikt och omkrets. Med en maximal dokumenterad längd på 8,45 meter och en vikt på 227 kilogram representerar den världens tyngsta orm. Honorna växer sig markant större än hanarna och kan nå en omkrets på över en meter.
Habitat och jaktbeteende
Nätpytonens revir
Nätpyton trivs i Sydostasiens tropiska skogar och mangroveträsk. De är skickliga simmare och kan röra sig obehindrat mellan land och vatten.
Anakondans territorium
Amazonas våtmarker utgör den gröna anakondans huvudsakliga hemvist. De kan stanna under vattnet i upp till tio minuter och använder sin massiva kropp för att krama byten till döds med ett tryck motsvarande 360 kilogram.
Vetenskapliga upptäckter
Titanoboa cerrejonensis, en utdöd art som levde för 60 miljoner år sedan, överträffade båda dagens jättar. Fossil visar att denna förhistoriska orm nådde längder på 13 meter och vägde cirka ett ton.
Bevarandestatus
Både nätpyton och anakonda möter utmaningar från habitatförlust och illegal handel. Skogsskövling i Amazonas och Sydostasien påverkar särskilt dessa arters överlevnad.
Moderna observationer
Medan många påståenden om extremt långa ormar cirkulerar, förblir det vetenskapligt verifierade rekordet för nätpyton på tio meter oöverträffat. Ett kontroversiellt påstående från 2003 om en 15-meters nätpyton har avfärdats av experter som osannolikt.