När forskare och allmänhet 2013 röstade fram världens fulaste djur blev blobfisken (Psychrolutes marcidus) den obestridda vinnaren. Den geléaktiga fisken, som normalt lever på stora djup utanför Australiens kust, blev snabbt en symbol för naturens mindre glamorösa sida.
Havens särpräglade invånare
Blobfisken ser helt annorlunda ut i sin naturliga miljö där det enorma vattentrycket ger den en mer normal fiskform. På 600-1200 meters djup simmar den omkring och fångar smådjur som driver förbi. Det är först när den tas upp till ytan som den får sitt karakteristiska utseende.
Djuphavsfisken pelikanål har utvecklat en enorm käke och en magliknande säck under kroppen. Den kan svälja byten större än sig själv och överlever i totalt mörker på extrema djup.
Landlevande särpräglade arter
Nakenråttan lever i underjordiska kolonier i östra Afrika. Den saknar helt päls, är nästan blind och kan överleva upp till 18 minuter utan syre. Dess rynkiga hud och rosa färg har gett den en självklar plats bland världens mest säregna djur.
Stjärnmullvaden använder sina 22 tentakelliknande utskott runt nosen för att känna av omgivningen. Detta gör den till ett av världens mest känsliga däggdjur när det kommer till att upptäcka byten.
Utrotningshotade särarter
Många av dessa unika djur står inför allvarliga hot. Kakapon, världens enda flygoförmögna papegoja, räknas till en av de mest hotade arterna. Endast 252 individer finns kvar, alla under strikt övervakning på särskilda öar.
Bevarandearbete
The Ugly Animal Preservation Society har gjort blobfisken till sin maskot. Organisationen arbetar för att öka medvetenheten om behovet att bevara även de mindre karismatiska arterna i naturen.
Anpassningar och överlevnad
Titicacapaddan har utvecklat extra hudveck som fungerar som gälar, vilket gör att den kan överleva i den syrefattiga miljön i Titicacasjön på 3 800 meters höjd. Den “gör armhävningar” på sjöbotten för att pumpa vatten genom sina hudveck.
Forskningsvärde
Flera av dessa arter har visat sig vara värdefulla för forskningen. Nakenråttans cancerresistens och förmåga att överleva i syrefattiga miljöer studeras intensivt för möjliga medicinska tillämpningar.