När vi närmar oss julen, finns det få saker som kan skapa samma känsla av värme och tradition som att höra “gläns över sjö och strand” klinga genom luften. Denna älskade julvisa har en lång och rik historia som sträcker sig över ett sekel, och den fortsätter att vara en central del av svenska julfiranden. Men vad är det som gör denna sång så speciell? Låt oss utforska dess ursprung, tonsättningar och kulturella påverkan.
Viktor Rydberg och diktens ursprung
Viktor Rydberg, en av Sveriges mest framstående författare och poeter, skrev dikten “Gläns över sjö och strand” år 1891. Dikten ingår i hans roman “Vapensmeden”, där den sjungs av Margit, vapensmeden Gudmunds dotter. Margit ackompanjerar sig själv på harpa under en vacker sommarkväll vid Vättern. Rydberg baserade dikten på berättelsen om Betlehemsstjärnan och Jesu födelse, som beskrivs i Matteusevangeliet och Lukasevangeliet.
Dikten saknade ursprungligen en titel i “Vapensmeden”, men när Alice Tegnér tonsatte den två år senare, fick den namnet “Betlehems stjärna”. Den första raden, “Gläns över sjö och strand”, har dock blivit en alternativ titel som många känner igen.
Rydbergs dikt är en poetisk skildring av Betlehemsstjärnan, som enligt kristen tradition ledde de vise männen till Jesusbarnet. Dikten fångar en känsla av förundran och andakt, och dess vackra språk och bildspråk har gjort den till en tidlös klassiker.
Alice Tegnérs tonsättning
Alice Tegnér, en av Sveriges mest kända och älskade kompositörer, tonsatte “Gläns över sjö och strand” år 1893. Hennes melodi publicerades första gången i “Sjung med oss, mamma!”, häfte 2. Tegnérs tonsättning är kanske den mest kända och sjungna versionen av dikten, och den har blivit en fast del av den svenska jultraditionen.
Tegnérs melodi är enkel men vacker, och den fångar dikten känsla av frid och stillhet. Hennes tonsättning har publicerats i flera sångböcker och psalmböcker genom åren, inklusive 1986 års svenska psalmbok som nummer 134 under rubriken “Trettondedag jul”.
Tegnérs arbete med “Gläns över sjö och strand” är ett utmärkt exempel på hur musik kan förhöja och fördjupa en text. Hennes melodi ger dikten en ny dimension och gör den tillgänglig för en bredare publik. Det är ingen överdrift att säga att Tegnérs tonsättning har spelat en stor roll i att göra “Gläns över sjö och strand” till den älskade julvisa den är idag.
Andra tonsättningar genom åren
Förutom Alice Tegnér har flera andra kompositörer valt att tonsätta “Gläns över sjö och strand”. Varje tonsättning ger dikten en unik tolkning och visar dess mångsidighet och tidlöshet.
Ivar Widéen
Ivar Widéen var en svensk organist och kompositör som levde mellan 1871 och 1951. Han tonsatte “Gläns över sjö och strand” och hans version publicerades först i 1917 års koralboksförslag. Senare inkluderades den i 1937 års psalmbok. Widéens tonsättning är mer kyrklig och högtidlig, och den har använts i många kyrkliga sammanhang genom åren.
Hugo Hammarström
Hugo Hammarström, född 1904 och död 2002, var en svensk kompositör och dirigent. Han skapade en tonsättning av “Gläns över sjö och strand” för 6-stämmig blandad kör a cappella. Hammarströms version är komplex och kräver skickliga sångare, men den är också mycket vacker och stämningsfull.
Oskar Lindberg
Oskar Lindberg, född 1887 och död 1955, var en svensk kompositör och organist. Hans version av “Gläns över sjö och strand” publicerades 1938 i nyutgåvan av 1937 års psalmbok. Lindbergs tonsättning finns också i en version för två röster och piano, vilket gör den tillgänglig för mindre ensembler och amatörmusiker.
Carl Godin och Gabriella Gullin
Carl Godin och Gabriella Gullin är två moderna kompositörer som också har tonsatt “Gläns över sjö och strand”. Båda deras versioner är för blandad kör och publicerades av Gehrmans förlag. Deras tonsättningar visar att dikten fortsätter att inspirera kompositörer och musiker även idag.
Populärkulturella referenser
“Gläns över sjö och strand” har också gjort avtryck i populärkulturen. Ett intressant exempel är det svenska doom metal-bandet Candlemass, som inkluderade inledningstakterna av sången som ett gitarrsolo i låten “Black Stone Wielder” på deras debutalbum “Epicus Doomicus Metallicus” från 1986. Detta visar hur dikten och dess melodi kan hitta nya uttryck och sammanhang, även utanför den traditionella julfirandet.
Sången har också förekommit i olika filmer och TV-program, där den ofta används för att skapa en känsla av julstämning och nostalgi. Dess tidlösa skönhet och starka symbolik gör den till ett populärt val för regissörer och producenter som vill förmedla en känsla av tradition och andakt.
Sångens plats i dagens Sverige
“Gläns över sjö och strand” fortsätter att vara en älskad och viktig del av den svenska jultraditionen. Den sjungs i kyrkor och skolor, på julkonserter och i hemmen. Många svenskar har minnen av att sjunga sången som barn, och de för vidare traditionen till sina egna barn och barnbarn.
Sångens budskap om ljus och hopp är lika relevant idag som det var när Viktor Rydberg skrev dikten för över ett sekel sedan. I en tid av osäkerhet och oro kan “Gläns över sjö och strand” erbjuda en känsla av tröst och gemenskap. Dess enkla men vackra melodi och poetiska text påminner oss om julens djupare mening och hjälper oss att fokusera på det som verkligen är viktigt.
En stjärna som lyser starkt
“Gläns över sjö och strand” är mer än bara en sång; det är en del av det svenska kulturarvet. Dess historia, från Viktor Rydbergs ursprungliga dikt till Alice Tegnérs ikoniska tonsättning och de många andra versionerna som har följt, visar dess bestående kraft och skönhet. Sången fortsätter att lysa starkt varje jul, och den berör hjärtan och sinnen på ett sätt som få andra sånger kan.
När vi sjunger “Gläns över sjö och strand” denna jul, låt oss minnas dess rika historia och betydelse. Låt oss också uppskatta de många talangfulla kompositörer och musiker som har bidragit till att göra den till den tidlösa klassiker den är idag. Och framför allt, låt oss njuta av dess vackra melodi och poetiska text, och låta den fylla våra hjärtan med ljus och hopp.